Meny
Riksdagen har nu beslutat om en höjning av jobbskatteavdraget och att åldersgränsen för att få ta del av jobbskatteavdraget för äldre höjs från 65 år till 66 år. Man har också beslutat att återinföra en indexering av jobbskatteavdraget för äldre genom en koppling till prisbasbeloppet.
I syfte att förstärka drivkrafterna till arbete är det beslutat att det ordinarie jobbskatteavdraget ska förstärkas. För att få största möjliga effekt på arbetsutbud och sysselsättning riktar sig skattesänkningen främst till heltidsarbetande med låga– och medelhöga inkomster.
I genomsnitt kommer skattereduktionen enligt beslutet att öka med knappt 2 600 kr/år.
Beslutet får följande effekt för personer upp till 66 år:
| Arbetsinkomst | Ändrad skatt, kr | Ändrad skatt, % av inkomst | Totalt ändrad skatt i % |
| 100 000 | 0 | 0 | 0 |
| 200 000 | – 186 | -0,1 | – 0,6 |
| 300 000 | – 1 356 | -0,5 | – 2,4 |
| 400 000 | – 2 527 | – 0,6 | – 3,0 |
| 500 000 | – 3 251 | – 0,7 | – 2,8 |
| 600 000 | – 3 251 | – 0,5 | – 2,2 |
| 750 000 | – 3 251 | – 0,4 | – 1,5 |
| 1 000 000 | – 3 251 | – 0,3 | – 0,9 |
| 1 500 000 | – 3 251 | – 0,2 | – 0,5 |
Riksdagen anser också att det är viktigt att jobbskatteavdraget för äldre fortsatt utgör en relevant drivkraft för personer att stanna kvar på arbetsmarknaden.
Man förstärker jobbskatteavdraget för äldre så att det alltid är förmånligare – vid alla inkomstnivåer – än det ordinarie jobbskatteavdraget. I genomsnitt ökar detta jobbskatteavdrag med ca 1 300 kr/år.
Riksdagen har också beslutat att jobbskatteavdraget för äldre ska indexeras (koppling till prisbasbeloppet) så att det följer prisutvecklingen i samhället på samma sätt som det ordinarie jobbskatteavdraget.
Denna indexering har funnits tidigare men togs bort 2009 för att förenkla beräkningen.
Jobbskatteavdrag för äldre får man idag när man fyllt 65 år vid årets ingång, dvs från och med det år man fyller 66 år. Samtidigt har åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget för pensionärer höjts från 65 till 66 år (från det år man fyller 67 år).
Riksdagen anser att dessa åldrar ska följas åt, varför man har beslutat att endast personer som vid årets ingång har fyllt 66 år (från det år man fyller 67 år) kan ta del av jobbskatteavdraget för äldre.
Beslutet får följande effekt för personer födda 1958, dvs den årskull som nu får vänta ett år till innan de får jobbskatteavdrag för äldre (med hänsyn taget till förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget):
| Arbetsinkomst | Skatt 2024 dagens regler | Skatt 2024 enligt förslaget | Ändrad skatt, kr |
| 100 000 | 7 000 | 9 249 | + 2 249 |
| 150 000 | 10 500 | 18 824 | + 8 324 |
| 200 000 | 21 013 | 29 343 | + 8 330 |
| 300 000 | 48 862 | 55 671 | + 6 809 |
| 400 000 | 84 309 | 82 614 | – 1 695 |
| 500 000 | 118 225 | 111 521 | – 6 704 |
| 700 000 | 202 647 | 192 941 | – 9 706 |
| 1 000 000 | 368 367 | 356 386 | – 11 981 |
| 1 500 000 | 644 567 | 632 586 | – 11 981 |
Riksdagen vill också sänka skatten rent generellt för äldre, även om man inte arbetar utan lever på sin pension. Detta genom en höjning av det förhöjda grundavdraget som gäller för personer fyllda 66 år (från det år man fyller 67 år).
I genomsnitt sänks skatten med ca 1 300 kr/år genom denna höjning.
Förändring i skatt för personer över 66 år till följd av ytterligare förhöjt grundavdrag:
| Pensionsinkomst | Ändrad skatt, kr | Ändrad skatt, % av inkomst | Totalt ändrad skatt i % |
| 100 000 | 0 | 0 | 0 |
| 200 000 | – 188 | -0,1 | – 0,6 |
| 300 000 | – 1 291 | -0,4 | – 2,3 |
| 400 000 | – 2 450 | – 0,6 | – 2,9 |
| 500 000 | – 3 224 | – 0,6 | – 2,8 |
| 600 000 | – 3 224 | – 0,5 | – 2,2 |
| 750 000 | – 3 187 | – 0,4 | – 1,4 |
| 1 000 000 | – 3 186 | – 0,3 | – 0,9 |
| 1 500 000 | – 3 186 | – 0,2 | – 0,5 |
Lagändringarna träder i kraft 1 januari 2024 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter 31 december 2023.
Regeringens prop 2023/24:13, Finansutskottets betänkande 2023/24:FiU1