Meny
Nu har finansministern presenterat årets budgetproposition. Det mesta av innehållet var känt sedan tidigare men helt klart är det en hel del intressant i årets budget för oss som jobbar med skatter och andra nyheter som berör företag och andra ”plånboksfrågor”.
Årets budget – 3 176 sidor och 9 kg i matchvikt – omfattar ca 60 miljarder kr i reformutrymme. Då inflationen nu har sjunkit rejält (1,2% i augusti) så anser regeringen att det nu finns möjligheter att genomföra reformer (läs inkomstskattesänkningar) som kommer att elda på ekonomin genom ökad konsumtion.
Finansministern ser ljuset i tunneln och är försiktigt positiv, även om köpkraften de senaste åren har tagit stryk och att arbetslösheten är på för hög nivå. En osäker omvärld skapar också frågetecken. Bedömningen är att Sverige har lågkonjuktur till 2026.
Av året reformutrymme på 60 miljarder, satsar regeringen ca 27 miljarder kr på skattesänkningar för hushållen. Andra prioriterade områden är försvaret och rättsväsendet.
Några intressanta siffror – i procent – ur regeringens prognos:
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |
| BNP | -0,2 | 0,8 | 2,5 | 3,2 | 2,4 |
| Arbetslöshet | 7,7 | 8,3 | 8,3 | 7,9 | 7,6 |
| KPI | 6,0 | 1,9 | 1,7 | 2,0 | 2,0 |
Förra året frös regeringen indexuppräkningen för statlig inkomstskatt 2024. Det gör man inte för 2025, vilket innebär att skiktgränsen för 2025 hamnar på 625 700 kr (2024 är skiktgränsen 598 500 kr), vilket innebär en ökning med 27 200 kr.
Skiktgränsen är inkomsten efter allmänna avdrag och grundavdrag (den beskattningsbara inkomsten). Skiktgränserna räknas varje år upp med konsumentprisindex (KPI) plus två procentenheter.
Jobbskatteavdraget fyller 18 år 2025 och detta firas (?) genom införandet av det nionde jobbskatteavdraget. Denna förstärkning av jobbskatteavdraget innebär att skattereduktionen höjs för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 190 500 kr/år. Förslaget innebär att alla med arbetsinkomst på ca 15 900 kr/månad får sänkt skatt med i genomsnitt ca 2 600 kr/år. Störst skattesänkning (i både % och kr) får man vid en månadsinkomst på ca 40 000 kr.
Förslaget beräknas kosta ca 11 miljarder kr.
Regeringen föreslår att de högsta marginalskatterna sänks genom att avtrappningen i jobbskatteavdraget tas bort. Det ska löna sig bättre att utbilda sig och anstränga sig på arbetet. På samma sätt ska det löna sig att ha ansträngt sig på arbetet, och därför föreslår man också att avtrappningen i det förhöjda grundavdraget tas bort.
Avtrappningen innebär i dag att det ordinarie jobbskatteavdraget börjar trappas av vid arbetsinkomster på ca 776 000 kr/år och att skattereduktionen upphör helt vid arbetsinkomster som uppgår till ca 2 206 000 kr/år.
Jobbskatteavdraget för äldre börjar i dag trappas av vid 600 000 kr/år i arbetsinkomst och skattereduktionen upphör helt vid arbetsinkomster över 1 802 000 kr/år.
Att ta bort avtrappningen i jobbskatteavdragen och det förhöjda grundavdraget påverkar ca 465 000 personer och ger följande effekter vid dessa olika inkomstlägen:
| Arbetande <66 år | Pensionär >66 år | Arbetande >66 år | |
| Inkomst/år | Ändrad skatt | Ändrad skatt | Ändrad skatt |
| 700 000 | 0 kr | 0 kr | – 2 513 kr |
| 800 000 | – 116 kr | – 157 kr | – 5 670 kr |
| 1 000 000 | – 6 116 kr | – 6 180 kr | – 17 693 kr |
| 1 500 000 | – 21 116 kr | – 21 210 kr | – 47 723 kr |
| 2 000 000 | – 36 116 kr | – 36 240 kr | – 73 242 kr |
| 2 500 000 | – 47 237 kr | – 47 185 kr | – 84 187 kr |
Förslagen bedöms minska statens skatteintäkter med 4,71 miljarder kr från och med 2025.
Tanken är att skatten för pensionärer ska sänkas lika mycket som för personer som arbetar. Detta ska ske genom att det förhöjda grundavdraget förstärks med 2,41 miljarder kr. Det innebär att det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger ca 190 500 kr/år.
Förslaget innebär en bred skattesänkning för äldre eftersom det gynnar såväl pensionärer och personer som vid fyllda 66 år fortsätter att arbeta. I genomsnitt sänks skatten med ca 1 100 kr/år för de som berörs av förslaget.
Om en arbetsgivare i Sverige betalar ersättning till utländska experter, forskare eller nyckelpersoner kan 25% av inkomsten undantas från beskattning och arbetsgivaravgifter under de första sju åren, den så kallade expertskatten. För detta krävs att personen som kommer till Sverige har fått ett expertskattbeslut från Forskarskattenämnden.
För att beviljas ett sådant beslut krävs att personen uppfyller något av följande krav:
Regeringen anser att det är viktigt att expertskattereglerna är konkurrenskraftiga och att företag som är etablerade i Sverige inte ska ha sämre förutsättningar jämfört med andra länder. Vid en jämförelse kan det konstateras att ersättningsnivån för när expertskatten kan beviljas ofta är lägre i andra konkurrentländer än den nuvarande nivån i Sverige.
Regeringen föreslår därför att ersättningsnivån för expertskatt, beloppsregeln, sänks från 2 prisbasbelopp till 1,5 prisbasbelopp. Det innebär att kravet på en minsta lön för 2025 sänks från 117 600 kr till 88 200 kr per månad.
Den nya regeln träder i kraft 1 januari 2025 och tillämpas första gången på arbete i Sverige som påbörjas efter 31 december 2024.
En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska enligt nuvarande regler inte ta upp något lager om värdet på lagret är högst 5 000 kr. Regeringen föreslår nu att den beloppsgränsen höjs till ett halvt prisbasbelopp (29 400 kr 2025).
Likaså gäller om det sammanlagda bokförda värdet före årets avskrivning för maskiner och inventarier är högst 5 000 kr kan hela avskrivningsunderlaget kostnadsföras direkt. Regeringen föreslår att även den beloppsgränsen höjs till ett halvt prisbasbelopp (29 400 kr 2025).
De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter 31 december 2024.
Enligt nuvarande regler är beloppsgränserna för negativ och positiv räntefördelning ±50 000 kr.
För att få göra positiv räntefördelning måste ditt kapitalunderlag uppgå till mer än 50 000 kr. Om ditt kapitalunderlag är negativt med mer än 50 000 kr måste du göra negativ räntefördelning.
Positiv räntefördelning är frivillig medan den negativa räntefördelningen är obligatorisk. Läs mer om Räntefördelning i vår Faktabank.
För att förbättra de skattemässiga villkoren och förenkla regelverket för enskilda näringsidkare föreslår regeringen att negativ räntefördelning inte ska göras om kapitalunderlaget är högst 500 000 kr. Den stora höjningen av beloppsgränsen medför att många enskilda näringsidkare undantas. Om beloppsgränsen höjs från 50 000 kr till 500 000 kr kommer antalet enskilda näringsidkare som behöver göra negativ räntefördelning att minska från ca 30 000 till ca 8 600 enligt regeringens beräkningar.
När det gäller positiv räntefördelning föreslår regeringen att beloppsspärren 50 000 kr avskaffas och positiv räntefördelning får då alltid göras oberoende av storleken på kapitalunderlaget.
De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter 31 december 2024.
Skyldighet att betala så kallad flygskatt infördes under 2018 och inträder när flygplan lyfter från en flygplats i Sverige. Skatten ska för kalenderåret 2024 betalas med 76, 315 eller 504 kr/passagerare beroende på slutdestination.
Regeringen föreslår nu att flygskatten slopas från och med 1 juli 2025.
Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 0,87 miljarder kr under 2025, 1,82 miljarder kr 2026 och 1,88 miljarder kr 2027.
Regeringen vill slopa den så kallade malusen på husbilar (skatt baserad på koldioxidutsläpp). Anledningen är att husbilar skiljer sig åt från andra fordon genom att de inte enbart är fordon, utan även används som boende- och fritidsfordon. Därför är det motiverat att behandla husbilar annorlunda än andra lätta fordon.
De särskilda reglerna för återbetalning av fordonsskatt för husbilar vid avställning slopas också då dessa regler infördes för att begränsa effekten av malus.
Regeringen föreslår att ändringarna ska träda i kraft 1 februari 2025. Förslaget innebär att fordonsskatt med förhöjt koldioxidbelopp inte ska tas ut för tiden från och med det datumet, varken för redan skattepliktiga husbilar eller för husbilar som blir skattepliktiga efter den sista januari 2025.
Sammantaget minskar förslagen skatteintäkterna med ca 40 miljoner kr 2025.
Regeringen föreslår en utökad skattenedsättning av koldioxid- och energiskatt på så kallad jordbruksdiesel (diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet.)
De nya reglerna föreslås träder i kraft 1 januari, 1 april och 1 juli 2025. Äldre bestämmelser föreslås gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet.
För att kompensera priseffekten av engångshöjningen av reduktionsplikten på bensin och diesel med 4% vill regeringen bevara prisnivåerna vid pump. Detta ska ske genom en rad skattesänkningar jämfört med den nivå som tidigare beslutats för 2025.
Regeringen gör bedömningen att
De skattenivåer som gäller efter sänkningen 2025 bör enligt regeringen även gälla 2026.
Regeringen avser att under hösten 2024 återkomma till riksdagen med ett skarpt förslag med utgångspunkt i ovanstående.
För att sänka anställningskostnaderna i mindre företag som vill anställa vill regeringen utvidga växa-stödet. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställde bör utvidgas till att omfatta två anställda. Regeringen vill även att beloppsgränsen för vilken ersättning som ska omfattas av växa-stödet höjs från 25 000 kr till 35 000 kr per månad.
Det bör också göras vissa lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till den nya förordningen om stöd av mindre betydelse enligt EU:s regler om statligt stöd.
Regeringens avsikt är att komma med ett skarpt förslag under 2024 som bör träda i kraft 1 januari 2025.
Läs mer om Växa-stödet i Faktabanken.
Beskattningen av investeringssparkonton (ISK) styrs av statslåneräntan och har därför i takt med stigande räntor höjts ganska rejält. Om du har 300 000 kr på ditt ISK-konto 2024 så blir skatten 3 258 kr.
Regeringen föreslår nu att de första 150 000 kr som en person har på ISK, kapitalförsäkring och i PEPP-produkt (paneuropeisk privat pensionsprodukt) blir skattefria 2025.
Detta belopp höjs till 300 000 kr 2026.
Sedan ISK-kontot infördes 2012 har det blivit ett väldigt populärt sparande för privatpersoner, ca 3,5 miljoner personer har idag ett eller flera ISK-konton. Det genomsnittliga kapitalunderlaget per person (2021) uppgick till ca 450 000 kr. Medianen var ca 74 000 kr. Ca 75% av spararna har ett kapitalunderlag under 300 000 kr och för dessa blir alltså sparandet skattefritt från 2026, enligt förslaget.
Den skattefria grundnivån ska utformas så att en fysisk person som innehar ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag (upp till taket) i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter.
Regeringen föreslår också en ändrad beräkning för när man ska betala skatt på räntan som man får vid likvida innehav på ett ISK-konto. Nu blir det skatt om räntan är högre än statslåneräntan. Enligt förslaget ska den gränsen istället vara statslåneräntan + 1 procentenhet.
Enligt regeringens beräkningar skulle reformen enligt detta utformande kosta ca 7 miljarder kr/år från och med 2026.
Regeringen föreslår också en rad förändringar när det gäller underskottsbolag och ägarförändringar. Det innebär bland annat följande:
Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft 1 januari 2025 och tillämpas vid ägarförändringar som sker efter 31 december 2024.
Vid tillämpningen av 40 kap 12 § första stycket IL ska dock inte förvärv av andelar i ett underskottsföretags moderföretag som har skett före den 1 januari 2025 beaktas vid bedömningen av om det sker en ägarförändring efter 31 december 2024.
Regeringen vill förbättra villkoren att starta, driva och utveckla företag. F-skattesystemet har setts över och Skatteverkets förmåga att granska företag med F-skattsedel ska förstärkas. I förslaget ingår även åtgärder för att förebygga brottslighet. Systemet ska vara utformat på ett sätt som skyddar seriösa aktörer och motverka osund konkurrens och ekonomisk brottslighet.
Regeringen föreslår därför att:
Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2025. Nuvarande bestämmelser om förutsättningar för godkännande av F-skatt och F-skatt med villkor ska gälla för ansökningar som gjorts före ikraftträdandet men ännu inte prövats vid tidpunkten för ikraftträdandet.
Regeringen vill nyttja en möjlighet i EU:s alkoholskattedirektiv som innebär en möjlighet till lägre alkoholskatt för oberoende mikrobryggerier/småbryggerier.
För att omfattas av förslaget får producenten som mest producera 3 miljoner liter öl per år. Det finns även krav på att producenten måste vara oberoende från andra ölproducenter, men det finns möjligheter för småbryggerier att samarbeta med varandra.
Nedsättningen är kopplad till producentens årsproduktion. De minsta producenterna får 50% skattenedsättning och sedan minskar nedsättningen stegvis ju högre årsproduktionen är. Förslaget gäller drycker från både svenska och utländska producenter.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett färdigt förslag och de nya reglerna bör träda i kraft 1 juli 2025.
Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 60 miljoner kr 2025 och därefter med 120 miljoner kr/år.
Som vi tidigare har skrivit om (se 24:32) kan en utförare begära utbetalning från Skatteverket först efter att en installation av grön teknik har utförts och betalats. Om köparen har gjort en förskottsbetalning så krävs att arbetet har färdigställts – hela installationen har slutförts – och slutbetalats innan Skatteverket kan betala ut den preliminära skattereduktionen. Om förskottet betalats år 1 måste installationen vara färdigställd samt slutbetald år 1 och utföraren ansökt om utbetalning senast den 31 januari år 2 för att förskottet ska ge rätt till skattereduktion.
Regeringen vill nu ändra denna regel, så att den istället blir samma som vid hantering av förskott vid ROT och RUT.
Det innebär att utföraren ska få begära utbetalning från Skatteverket efter det att installationen av grön teknik har utförts och slutbetalats. Begäran om utbetalning ska göras av utföraren senast 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet slutbetalades. Kunden begär skattereduktion i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för installation av grön teknik har slutbetalats. På så sätt ges möjlighet för utförarna att lättare ta ut förskottsbetalning av kunderna, utan att försvåra möjligheten till skattereduktion för samtliga arbets- och materialkostnader vid installationen av grön teknik.
Enligt förslaget ska de nya reglerna träda i kraft 1 januari 2025 och tillämpas på installationer som har slutbetalats efter den 31 december 2024.
Här har vi samlat de förslag som normalt sett innebär försämrade regler, t ex minskade och slopade skattereduktioner.
Enligt nuvarande regler får avdrag för resor till och från arbetet göras för den del av beloppet som överstiger 11 000 kr. Beloppsgränsen har inte justerats sedan 1 januari 2017. Motivet för beloppsgränsen är att utgifter för arbetsresor till viss del kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av vid beskattningen.
Enligt regeringen behöver beloppsgränsen justeras och de gör bedömningen att gränsen för avdrag bör höjas till 13 000 kr.
Regeringen avser att återkomma med ett förslag under 2025 som bör träda i kraft 1 januari 2026.
Regeringen vill begränsa rätten till avdrag för ränteutgifter i inkomstslaget kapital. Tanken är att räntor på lån utan säkerhet inte ska ge avdrag.
Det innebär att ränta endast bör få dras av på lån med säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, samt på lån som har lämnats av en pantbank. Ränta bör också få dras av om lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad.
Slopandet vill man dock ska ske genom att rätten till avdrag ska trappas av under två år med start 2025. Det innebär att avdrag för 2025 får göras med 50% av ränteutgifter på lån som inte omfattas av avdragsrätten.
Förslaget innebär att skatteintäkterna bedöms öka med 4,34 miljarder kr 2025 och när det är helt infasat 2026 beräknas det innebära en ökning med ytterligare 4,34 miljarder kr, totalt 8,68 miljarder kr.
Regeringen avser att under hösten 2024 återkomma till riksdagen med ett färdigt förslag.
Regeringen föreslår att skattereduktionen vid installation av solceller sänks från 20% till 15%.
Anledningen till detta är det inte finns samma behov att stimulera efterfrågan på solceller, enligt regeringen. Mellan januari 2021 och juni 2024 fick ca 235 000 hushåll skattereduktion för installation av solceller.
Regeringen avser att under våren 2025 återkomma till riksdagen med ett förslag på denna ändring. Det kommande förslaget bör träda i kraft 1 juli 2025 och tillämpas på installationer som har betalats efter 30 juni 2025.
Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 100 miljoner kr 2025 och 200 miljoner kr/år från och med 2026.
Regeringen vill att den så kallade 60-öringen slopas. Det är den skattereduktion som mikroduktion av förnybar el ger per kWh som levereras ut på elnätet och ges främst till mikroproducenter av solel. Regeringen anser att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion.
Regeringen avser att under 2025 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft 1 januari 2026.
Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 680 miljoner kr från och med 2026.
Regeringens prop 2024/25:1