Meny
Nu har finansministern presenterat årets budgetproposition. Det mesta av innehållet var känt sedan tidigare men helt klar är det en hel del intressant i årets budget för oss som jobbar med skatter och andra nyheter som berör företag och andra ”plånboksfrågor”.
Med en vikt av 8,4 kg landade årets budgetproposition stadigt på riksdagens bord. Totalt finns ett reformutrymme på 40 miljarder kr. Finansministern klargjorde att vi befinner oss i en ekonomisk vinter, med hög inflation, stigande räntor, svag global efterfrågan och en arbetslöshet som väntas öka under 2024. Regeringen ser dock en återhämtning 2025. De stora satsningarna i budgeten går till välfärden (16 miljarder), sänkt skatt för alla som arbetar och pensionärer (13 miljarder), försvaret, polis och rättsväsende. Denna artikel fungerar som en samlingsartikel för årets budgetproposition. Vi har även skrivit separata artiklar om:
Regeringen aviserar att man inte kommer att räkna upp skiktgränsen för statlig skatt 2024. Skiktgränserna räknas annars upp varje år upp med konsumentprisindex (KPI) plus två procentenheter. Den uppräkning som gjordes för 2023 var historiskt hög och till följd av den fortsatt höga inflationen skulle den ha blivit hög även för 2024. Regeringen anser att det därför finns skäl att pausa uppräkningen 2024. Det betyder att skiktgränsen fortsatt kommer att vara 598 500 kr. Regeringen avser att återkomma med ett färdigt förslag under hösten.
1 augusti 2019 infördes en ungdomsrabatt på arbetsgivaravgiften för ungdomar mellan 15-18 år. Syftet var att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden genom att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa ungdomar för sommar- och helgjobb. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften – 10,21% – ska betalas för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kr/månad. Regeringen föreslår nu att denna ungdomsrabatt slopas, och som skäl till förslaget anger man bland annat att utgångspunkten är att skattereglerna ska vara så generella som möjligt och att utrymmet i de offentliga finanserna är begränsat varför det är nödvändigt att prioritera de mest effektiva åtgärderna. Den tidsbegränsade nedsättningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar som fyllt 18 men inte 23 år upphörde att gälla 31 mars i år.
Regeringen vill slopa ersättningen för höga sjuklönekostnader. Man anser att ersättningen för höga sjuklönekostnader är en problematisk förmån av flera skäl. Bland annat utgör de relativt sett höga ersättningsnivåerna som gäller för mindre arbetsgivare minskade drivkrafter att förebygga sjukfrånvaro på arbetsplatser och vidta åtgärder för att sjukskrivna anställda ska kunna återgå i arbete. Regeringen påbörjar därför ett arbete för att avskaffa rätten att få ersättning för höga sjuklönekostnader. Det innebär att den sista ersättningen som arbetsgivarna får genom kreditering på skattekontot förmodligen kommer ske under 2025. Detta eftersom Försäkringskassan beslutar om ersättningen efter kalenderårets utgång baserat på arbetsgivarnas uppgifter i arbetsgivardeklarationen.
För att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft aviserar nu regeringen om ett kommande förslag för att utöka tidsgränsen för den så kallade expertskatten. Regeringen vill utvidga skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner från dagens högst fem år till att i stället gälla under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Regeringen har för avsikt att under hösten 2023 återkomma med ett skarpt förslag. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 mars 2023.
Om en anställd får låna pengar av sin arbetsgivare och räntan är förmånligare än marknadsräntan ska den anställde beskattas för en ränteförmån. Värdet av ränteförmånen beräknas till skillnaden mellan den avtalade räntan och statslåneräntan + 1 procentenhet. Vilken statslåneränta som ska användas beror på om räntan är rörlig eller fast. Jämförelseräntan har varit oförändrad sedan 1993 och regeringen tycker det är dags att reglerna ses över. Regeringen föreslår nu att jämförelseräntan ska höjas med en halv procentenhet, vilket betyder att jämförelseräntan blir statslåneräntan + 1,5 procentenheter. Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter 31 december 2023.
Personer som är födda 1957 har under året hamnat i kläm då de tvingas vänta ett extra år på den skattesänkning som det förhöjda grundavdraget medför. Åldersgränsen för att få ta del av det förhöjda grundavdraget höjdes 1 januari 2023 så att det omfattar personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år och kommer att höjas till 67 år från och med 2026. Höjningen har inneburit att personer födda 1957 och 1959 hamnar i en situation att de behandlas som pensionärer i vissa delar av systemet men inte i andra. För att komma till rätta med detta vill regeringen att personer som är födda 1957 ska bli kompenserade. Kompensationen bör i möjligaste mån motsvara storleken på den skattelättnad som det förhöjda grundavdraget ger. Utbetalningen föreslås ske via skattekontot och ska vara skattefri. Förslaget bör enligt regeringen träda i kraft 1 juli 2024. För att inte samma situation ska uppkomma för personer födda 1959 aviserar regeringen att ikraftträdandet av en höjd åldersgräns till 67 år, för rätt till det förhöjda grundavdraget, senareläggs med ett år till den 1 januari 2027. Regeringen avser att under hösten 2024 återkomma med ett skarpt förslag. Regeringen har även aviserat att jobbskatteavdraget för äldre kommer att höjas från 65 till 66 år (från och med det är man fyller 67 år).
Regeringen vill motverka ökade pumppriser och vill därför sänka skatten på bensin och diesel. Skatten på bensin vill man sänka med 75 öre/liter inklusive moms 2024 jämfört med 2023 års totala skatt. Man vill dock höja skatten på alkylatbensin med 10 öre/liter för att inte riskera att hamna under EU:s miniminivå. Skatten på diesel sänks 2024 ner mot EU:s minimiskattenivå. Det innebär en sänkning på ca 43 öre/liter inklusive moms jämfört med nivån som skulle ha gällt 2024 enligt nuvarande regelverk, men en viss höjning jämfört med 2023 års nivå. Regeringen föreslår också att den utökade skattenedsättningen för så kallad jordbruksdiesel ska gälla även 2024. Regeringen avser också att kraftigt sänka reduktionsplikten, vilket kommer att få en viss effekt på bensinpriset, men sannolikt en rejäl effekt på dieselpriset. Exakta effekten på priset vid pump som detta kommer att få, verkar dock en smula oklart. Ett skarpt förslag kommer att presenteras för riksdagen under hösten.
Regeringen föreslår att skatten på cigaretter (cigarrer, cigariller, röktobak och övrig tobak) bör höjas med ca 9%. Skatten på tobakssnus bör däremot sänkas med ca 20%. Detta innebär att priset på en dosa snus sänks med ca 3 kr och priset på ett paket cigaretter höjs med ca 4 kr. De skarpa förslagen kommer regeringen att återkomma med, men de bör träda i kraft 1 november 2024.
Vid överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering och uppdelning i lotter genom klyvning, så ses detta som försäljning (avyttring) av fastighet om överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. Om ersättningen är högst 5 000 kr så behöver man inte skatta för kapitalvinsten. Detta fribelopp – 5 000 kr – infördes 1972 för att underlätta hanteringen av dessa affärer. Beloppet har alltså varit oförändrat i drygt 50 år, och måste höjas för att vara relevant. Regeringen föreslår därför att beloppet höjs till 42 000 kr.
När det gäller engångsersättning för allframtidsupplåtelser anses en så stor del av fastigheten avyttrad som ersättningen motsvaras av hela fastighetens marknadsvärde. Omkostnadsbeloppet får dock beräknas till 5 000 kr för samtliga allframtidsupplåtelser under beskattningsåret. Beloppet har varit oförändrat sedan1987 och därför vill nu regeringen höja detta till 12 000 kr.
Vid delägarbeskattning beskattas samfällighetens delägare (ägarna till de fastigheter som ingår i samfälligheten). Samfällighetens intäkter och kostnader fördelas mellan delägarna utifrån respektive delägares andelstal. Det finns generella regler som undantar småbelopp. En näringsfastighet behöver därför bara ta upp överskott till beskattning om fastighetens andel överstiger 600 kr. Regeringen ser stora förenklingsvinster med ett ”fribelopp”, varför man föreslår att detta höjs till 1 500 kr. Detta innebär också att beloppsgränsen för när kontrolluppgift ska lämnas om en privatbostadsfastighets andel av samfällighetens inkomster höjs från 600 kr till 1 500 kr.
Skatt på plastbärkassar infördes 2020 för att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. Förbrukningen i Sverige av tunna plastbärkassar har under de senaste två åren varit under 20 plastbärkassar per person och år (mot EU:s mål om 40 plastbärkassar). Regeringen gör nu bedömningen att målet kommer att uppnås även utan skatten och föreslår nu att den ska avskaffas och lagen om skatt på plastbärkassar ska upphävas. Enligt förslaget kommer skatten att avskaffas 1 november 2024.
Regeringen vill förändra arbetslöshetsförsäkringen så att ersättning grundas på inkomster av förvärvsarbete i stället för arbetad tid. Det innebär ett regelverk som är enklare att administrera, vilket kan resultera i kortare väntetider för utbetalning. För att möjliggöra nödvändiga förberedelser inför reformen föreslår regeringen att Sveriges a-kassor får 50 miljoner kronor 2024. Det skarpa förslaget om att införa en inkomstbaserad a-kassa kommer regeringen att presentera under 2024.
Om inget annat anges så träder de nya reglerna i kraft 1 januari 2024.
Regeringens prop 2023/24:1