Meny
Riksdagen har tagit beslut om budgetpropositionen för år 2024. Besluten innebär en hel del intressant för oss som jobbar med skatter och andra nyheter som berör företag och ”plånboksfrågor”.
Nu har årets budgetproposition beslutats. De stora satsningarna i budgeten går till välfärden, sänkt skatt för alla som arbetar och pensionärer, försvaret, polis och rättsväsende.
Denna artikel fungerar som en samlingsartikel för de beslut som tagits i årets budgetproposition. Vi har även skrivit separata artiklar om:
1 augusti 2019 infördes en ungdomsrabatt på arbetsgivaravgiften för ungdomar mellan 15-18 år. Syftet var att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden genom att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa ungdomar för sommar- och helgjobb.
Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften – 10,21% – ska betalas för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kr/månad.
Riksdagen har nu beslutat att denna ungdomsrabatt slopas, och som skäl anger man bland annat att utgångspunkten är att skattereglerna ska vara så generella som möjligt och att utrymmet i de offentliga finanserna är begränsat varför det är nödvändigt att prioritera de mest effektiva åtgärderna.
Lagändringarna ska träda i kraft 1 januari 2024. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften ska nedsättningen fortfarande gälla för löner som betalats ut före ikraftträdandet.
För att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft vill riksdagen utvidga skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner. Skattelättnaden utvidgas från att gälla under högst fem år till att i stället gälla under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades och ska omfatta vistelser i Sverige som är avsedda att vara högst sju år.
De nya reglerna träder i kraft 1 januari 2024 och tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter 31 mars 2023.
Om en anställd får låna pengar av sin arbetsgivare och räntan är förmånligare än marknadsräntan ska den anställde beskattas för en ränteförmån.
Enligt nuvarande regler ska ränteförmånen beräknas till skillnaden mellan den avtalade räntan och statslåneräntan + 1 procentenhet. Vilken statslåneränta som ska användas beror på om räntan är rörlig eller fast.
Jämförelseräntan har varit oförändrad sedan 1993 och nu är det dags för nya regler.
Riksdagen har beslutat att jämförelseräntan ska höjas med en halv procentenhet, vilket betyder att jämförelseräntan blir statslåneräntan + 1,5 procentenheter.
Reglerna träder i kraft 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter 31 december 2023. För räntefria lån och lån med fast ränta jämförs räntan med statslåneräntan vid lånetillfället. För dessa lån kommer ändringarna därför endast att tillämpas på nya lån eller lån som omförhandlas efter 31 december 2023. För lån med rörlig ränta jämförs räntan för beskattningsåret med statslåneräntan 30 november året före beskattningsåret. Detta innebär att ändringarna tillämpas från och med 1 januari 2024 oavsett när dessa lån ingicks eller omförhandlades.
Vid överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering och uppdelning i lotter genom klyvning, så ses detta som försäljning (avyttring) av fastighet om överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot kontant ersättning.
Om ersättningen är högst 5 000 kr så behöver man inte skatta för kapitalvinsten. Detta fribelopp – 5 000 kr – infördes 1972 för att underlätta hanteringen av dessa affärer. Beloppet har alltså varit oförändrat i drygt 50 år, och måste höjas för att vara relevant.
Riksdagen har nu beslutat att beloppet höjs till 42 000 kr.
Lagändringarna träder i kraft 1 januari 2024.
När det gäller engångsersättning för allframtidsupplåtelser anses en så stor del av fastigheten avyttrad som ersättningen motsvaras av hela fastighetens marknadsvärde. Omkostnadsbeloppet får dock beräknas till 5 000 kr för samtliga allframtidsupplåtelser under beskattningsåret.
Beloppet har varit oförändrat sedan 1987 och därför har riksdagen nu beslutat att höja detta till 12 000 kr.
Lagändringarna träder i kraft 1 januari 2024.
Vid delägarbeskattning beskattas samfällighetens delägare (ägarna till de fastigheter som ingår i samfälligheten). Samfällighetens intäkter och kostnader fördelas mellan delägarna utifrån respektive delägares andelstal. Det finns generella regler som undantar småbelopp. En näringsfastighet behöver därför bara ta upp överskott till beskattning om fastighetens andel överstiger 600 kr.
Riksdagen ser stora förenklingsvinster med ett ”fribelopp” och har därför beslutat att höja detta till 1 500 kr. Detta innebär också att beloppsgränsen för när kontrolluppgift ska lämnas om en privatbostadsfastighets andel av samfällighetens inkomster höjs från 600 kr till 1 500 kr.
Lagändringarna träder i kraft 1 januari 2024.
Skatt på plastbärkassar infördes 2020 för att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. Förbrukningen i Sverige av tunna plastbärkassar har under de senaste två åren varit under 20 plastbärkassar per person och år (mot EU:s mål om 40 plastbärkassar). Riksdagen gör nu bedömningen att målet kommer att uppnås även utan skatten och har nu beslutat att den ska avskaffas och lagen om skatt på plastbärkassar ska upphävas.
Skatten avskaffas 1 november 2024.
Arbetsgivaravgifterna får sättas ned med 10% av avgiftsunderlaget vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling (FoU). Dessutom ska den allmänna löneavgiften sättas ned med 10% på ersättning till personer som arbetar med FoU. De nuvarande reglerna är krångliga och därför har riksdagen beslutet om en ny modell för att beräkna nedsättningen.
FoU-avdraget ändras på så sätt att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska göras mot summan av dessa avgifter. En motsvarande ändring har beslutats för nedsättningen av egenavgifterna. Avdraget görs då mot summan av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet är både att det ska bli enklare och att fler arbetsgivare och näringsidkare ska kunna utnyttja respektive nedsättningar fullt ut. Lagändringarna träder i kraft 1 januari 2024 och tillämpas första gången på löner som betalas ut efter 31 december 2023.
Regeringens prop 2023/24:1, 2023/24:14, 2023/24:28, Finansutskottets betänkande 2023/24:FiU1