Frågeställning
Rättsfall från EU-domstolen har fått Skatteverket att tänka om när det gäller tillhandahållanden till anställda mot ersättning. Skatteverket har gett sin syn på följande frågor:
- När kan ett tillhandahållande till en anställd anses ske mot ersättning, dvs vara en momspliktig omsättning?
- När ska omsättningar till anställda anses ingå i den ekonomiska (momspliktiga) verksamheten?
- Hur påverkas avdragsrätten när ett tillhandahållande till en anställd skett mot ersättning?
- När ska ersättningen för tillhandahållanden till anställda omvärderas?
Gäller inte bilar och förmåner utan kostnad
Ställningstagandet behandlar inte förmåner mm som arbetsgivaren ger till den anställde gratis. Inte heller transaktioner som gäller arbetsgivares tillhandahållande av personbilar till anställda och driftskostnader för sådana behandlas här, eftersom detta hanteras särskilt i momslagen.
För sådana tillhandahållanden blir det ingen ändring jämfört med tidigare tillämpning.
När är det en momspliktig omsättning?
För att det ska vara en momspliktig omsättning ska det finnas ett rättsligt förhållande om utbyte av ömsesidiga prestationer. Det måste finnas ett direkt samband mellan den vara eller tjänst som tillhandahålls och den ersättning som säljaren får. Även ett tillhandahållande till en anställd kan vara en momspliktig omsättning. Då krävs dock att det finns en ersättning från den anställde som har ett samband med detta tillhandahållande. En sådan ersättning kan faktureras den anställde i samband med tillhandahållandet utan att den anställdes lön påverkas. Men även ett bruttolöneavdrag eller nettolöneavdrag kan vara en sådan ersättning. Enbart det förhållandet att arbetsgivarens tillhandahållande kan ses som en skattepliktig förmån innebär dock inte att det finns en sådan ersättning.
Ekonomisk verksamhet – momspliktig verksamhet
En beskattningsbar person bedriver en enda ekonomisk verksamhet. Sysslar man med olika momspliktiga tillhandahållanden, så är det ändå en enda ekonomisk verksamhet (momspliktig verksamhet). I den – ekonomiska verksamheten – ingår även transaktioner som i sig inte är momspliktiga. Ett exempel på detta är transaktioner utan ersättning, om transaktionen har ett samband med den momspliktiga verksamheten. När en beskattningsbar person bedriver en ekonomisk verksamhet och det tillkommer omsättningar som avser transaktioner av annan art än de som normalt ingår i den momspliktiga verksamheten anser Skatteverket att en bedömning ska göras i följande steg.
- Sker dessa omsättningar med sådan kontinuitet och frekvens att de i sig skulle kunna vara en momspliktig verksamhet om ingen annan momspliktig verksamhet bedrivs?
Är svaret på denna fråga ja, så ingår även detta i den momspliktiga verksamheten. Om svaret är nej, se nedan:
- Har dessa omsättningar på något sätt ett sådant samband med den momspliktiga verksamheten att de ska ingå i denna?
Till anställda
Transaktioner av annan art än de som normalt ingår i verksamheten kan t ex vara omsättningar till anställda. Då ska man börja med att avgöra om företagets omsättningar (till anställda) sker med sådan kontinuitet och frekvens att de i sig skulle kunna vara en momspliktig verksamhet. Om så är fallet, så är det alltså en del av den momspliktiga verksamheten.
När det gäller omsättningar till anställda där omfattningen i sig inte utgör en momspliktig verksamhet, anser Skatteverket att en särskild prövning ska göras av om omsättningarna ska anses ha samband med den momspliktiga verksamhet som redan bedrivs. Här anger Skatteverket några exempel – enstaka omsättningar till anställda:
- Städtjänster i ett städföretag = ingår i den momspliktiga verksamheten.
- Anläggningstillgång som normalt används i verksamheten hyrs i begränsad omfattning ut till anställda = momspliktigt pga samband med den momspliktiga verksamheten
- Köper in tillgångar som direkt ska säljas till anställda = momsfri omsättning då försäljningarna inte i sig är ekonomisk verksamhet.
Enligt Skatteverkets uppfattning är det företagen som har bevisbördan för att det finns ett tillräckligt samband mellan enstaka omsättningar till anställda och den befintliga ekonomiska verksamheten.
Rätt att lyfta moms?
Om man har rätt att lyfta moms (eller inte) får bedömas med utgångspunkt i om kostnaderna, antingen direkt eller som allmänna omkostnader, kan hänföras till en ekonomisk verksamhet som är momspliktig. Man får alltså inte lyfta moms om man köper varor/tjänster för den anställdes privata bruk, och inte heller om omsättningen till den anställde inte är momspliktig. Om man däremot omsätter momspliktiga varor/tjänster till en anställd, så får man också lyfta momsen som hör till dessa omsättningar.
Vid betalning – momsen beräknas på marknadsvärdet
Om en anställd betalar för en vara/tjänst, men betalningen är lägre än marknadsvärdet (pris till konsument av oberoende säljare), så ska momsen ändå beräknas på marknadsvärdet. Om inte marknadsvärdet går att beräkna, så ska arbetsgivarens kostnad för att tillhandahålla varan/tjänsten anses vara marknadsvärdet.
Skatteverket bjuder på exempel
Skatteverket skickar också med exempel på hur tre olika fall ska bedömas:
El-cyklar till anställda
Ett It-företag erbjuder anställda att få tillgång till el-cykel mot ett bruttolöneavdrag. Man leasar cyklarna i den omfattning de anställda utnyttjar erbjudandet. Bruttolöneavdraget är 500 kr/ månad och motsvarar den kostnad (inklusive moms), som företaget har för att leasa cyklarna. Bruttolöneavdraget är en ersättning för rätten att utnyttja cykeln, företaget omsätter alltså en tjänst till de anställda. Även om endast en av de anställda utnyttjar erbjudandet är det ändå en omsättning med sådan kontinuitet och frekvens att de i sig är en ekonomisk verksamhet. Företaget får lyfta momsen som hör till leasingen. Då företaget inte har någon uthyrning av el-cyklar till andra än de anställda kan ersättningen anses som marknadsmässigt betingad då den motsvarar de kostnader man har haft för leasingen. Det blir därför inte aktuellt att omvärdera underlaget för momsberäkningen, dvs bruttolöneavdraget.
Parkeringsplatser till anställda
Ett IT-företag hyr parkeringsplatser som används för parkering av anställdas privata bilar. För detta betalar man 2 000 kr/månad/parkeringsplats (ink moms). Arbetsgivaren gör nettolöneavdrag med 1 500 kr/månad för de som har tecknat sig för platserna. Nettolöneavdraget är en ersättning för upplåtelsen av parkeringsplatsen, företaget omsätter alltså en tjänst till de anställda. Omsättningarna sker med sådan kontinuitet och frekvens att de i sig skulle kunna vara en momspliktig verksamhet. Man ska därför redovisa moms för tillhandahållandet av parkeringsplatser till anställda. I gengäld har man rätt att lyfta moms på hyran av parkeringsplatserna från parkeringsbolaget. Arbetsgivaren hyr och vidareuthyr parkeringsplatserna utan tillägg av några tjänster. Ett jämförligt värde bör därför vara det belopp som företaget betalat vid sitt inköp, dvs eftersom det är det belopp den anställde normalt hade fått betala vid ett köp av en oberoende säljare. Vid beräkningen av marknadsvärdet får nettolöneavdraget anses inkludera moms. Nettolöneavdraget är 1 500 kr/månad vilket innebär att ersättningen understiger marknadsvärdet 2 000 kr. Det kan inte heller vara marknadsmässigt betingat att ta ut ett pris som understiger inköpspriset när tjänsten direkt konsumeras av den anställde. Grund för omvärdering föreligger därför. Arbetsgivaren ska därför redovisa moms 20% av marknadsvärdet 2000 kr/ parkeringsplats. Sammantaget blir således utgående och ingående moms samma belopp.
Inte momspliktig verksamhet
Ett företag driver en livsmedelsbutik. Företaget köper vid ett tillfälle in en städtjänst för 2000 kr (inklusive moms) till en anställd delägares privata hem. Den anställde betalar 1000 kr som ett nettolöneavdrag för städningen. Eftersom omsättningen av städtjänsten sker vid ett enda tillfälle är det inte frågan om omsättningar med sådan kontinuitet och frekvens att det i sig är en momspliktig verksamhet. En särskild prövning ska göras av om omsättningen ska anses ha samband med den momspliktiga verksamhet som redan bedrivs. Det är företaget som har bevisbördan att visa att det finns ett tillräckligt samband mellan den enstaka omsättningen till den anställde och den befintliga ekonomiska verksamheten. I normalfallet finns det inte något sådant samband mellan livsmedelsförsäljning och städtjänster. Det innebär i så fall att företaget inte har någon rätt att lyfta momsen på köpet av städtjänsten.
Skatteverkets ställningstagande, 8-2338256